The middle-east



















Min allra första erfarenhet av människor från mellanöstern
var när jag träffade ett gäng fantastiska tjejer som
jag träffade när jag började spela basket när jag var 13.
Aldrig någonsin hade jag träffat på så öppna, vänliga
och omtänksamma individer.

Vi blev snabbt vänner och jag fick ta del av deras
familjer, deras kultur och lära mig ett helt annat sätt att leva.

Dom hade en sådan otrolig respekt för människor.
Jag minns när min mamma kom hem från jobbet och
alla fyra tjejerna sprang ut till bilen för att hjälpa
henne in med alla hennes varor.
Eller att dom alltid tackade vänligt när dom fick
äta hos oss och och hjälpte till med disk och städning efteråt.

Tjejerna hade självklart andra familjeförhållanden än
vad mina svenska vänner hade. På gott och ont.
Dom fick aldrig sova över hos mig utan att deras
föräldrar hade träffat mina föräldrar.
Dom smög runt och täckte för varandra när dom hade
pojkvänner och reglerna kunde ibland vara stränga.
Men deras föräldrar var nog mer oroliga än fanatiska
övervakare. För dom hade frihet i samband med ansvar.
Så fort dom kom upp i äldre åldrar så hade dom ett privatliv
precis som vilken tjej som helst.

Mina andra erfarenheter har varit blandade.
Men aldrig mer negativa än positiva.
Om man ska gå efter medias och Sverigedemokraternas
bild av mellanöstern så innehåller bara mellanöstern massa
krig, förtryck, misshandlade kvinnor, extremister och människor
som lever för att skapa ett krig mot västvärlden.

Min bästa erfarenhet var när jag träffade min man.
Min syrianska man från mellanöstern.
Två helt olika kulturer under ett tak har absolut stött
på sina svårigheter men vilket relation har inte det.
Hittar man en bro mellan varandra så är det ju en
fantastisk kulturblandning egentligen.

Hade jag inte "inflitrerat mig" i mellanösterns värld
och lärt känna människorna på ett mer personligt plan
så hade jag kanske också gått runt med alla fördomar.
Tyckt att dom bara skapar problem.
Haft svårt för dom grovt överspacklade tjejerna
som står i skönhetssalongerna som ibland
bemöter en med alltför mycket attityd.
Undrat om det är något fel på grabbarna som alltid
går omkring högljudda och ser ut som om dom vill mucka gräl.

Men bakom allt det där.
Bakom fasaden som jag även kan se att min man
sätter upp för att skydda sig själv.
Bakom alla fördomar och all kaxig attityd så döljer
sig en omtänksam kultur, en driftig kultur,
en del krigshärjade människor som bara försöker
få sin vardag att gå runt.

Men vem stannar tillräckligt länge för att lära känna
människor för vilka dom verkligen är.

När fördomarnas och rasismens väg är en
sådan fruktansvärt bekväm genväg.....


Kommentarer
Postat av: Sara

Oj Linda, detta var så bra. Verkligen. Jag har aldrig varit i Irak där mina föräldrar kommer från, men det finns en del lugna ställen där men det känns ändå sorgligt att inte ha besökt det landet mina föräldrar kommer från. Det skulle vara en lärorik upplevelse tror jag. Man ska inte döma någon människa förrän man lärt känna den för det man trodde kan visa sig vara det helt motsatta.



Jag har läst innan att du är adopterad, rätta mig om jag har fel men vilket land kommer du från? Jag tänker på att du är gift med en syrian och undrar ifall det var några problem med att han var syrian? :) T.ex. vad dina föräldrar tyckte osv.



Sv; Haha, det verkar som det.. Jag älskar låten! Det undrar jag me, det skulle inte vara fel :) Kram

2011-10-03 @ 14:27:17
URL: http://unikingenannanlik.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0