Soulfood

Jag känner mig så fruktansvärt frustrerad över mitt liv.
Över planer som gick i stöpet.
Över val jag har gjort.
Över saker som jag lärt mig att acceptera men som jag
inte alls borde ta.
Över människor som ödslat min tid och som jag ödslat min tid på.
Över dom 100 sakerna jag borde göra men inte gör.
Över mina löften som bryts en efter en.
Och över livet jag förtjänar men som aldrig verkar finnas
inom räckhåll.

Det känns som att det är ett stort gap mellan mig och
mina mål som jag så omöjligt uppnår.
Den ena sjukdomen byter ut den andra så ett hinder
för mig att gå och jaga mina mål är i nuläget min hälsa.
Min hälsa som bränner ut mig på jobbet och som i sin tur
gör mig till en väldigt bitter och negativ människa.

Ska försöka boka läkartid imorgon och se om jag
kan göra något åt den onda cirkeln som jag hamnat i.

Jag vet att jag har ett go-tänkande i mig men jag
behöver en långtids vila för att ta fram den.
Just nu känns det bara som att jag slår huvudet i samma
vägg om och om igen.