Man in the mirror



Vi människor lägger allt för ofta våra öden i andras händer.
Vi släpper taget om oss själva och vägrar ta ansvar för
det allra viktigaste vi håller kärt - Livet.

Att inte ta ansvar för sitt liv är lätt och att sedan belasta alla
andra för att det går åt fel håll är desto lättare.
Alla ursäkter är bra, alla anledningar är perfekta.
Det är systemets fel, politikernas fel, försäkringskassans
fel, föräldrarnas fel, mannens fel osv osv.

Jag har funnit bloggare som sitter hemma sjukskrvna av ingen
anledning alls och det enda dom bidrar med i samhället är
deras förgiftade sinne och bittra tankar som ska föras
över på andra och sen är den onda cirkeln igång.

Andra driver hatiska hemsidor som uppmanar till
hets mot folkgrupp. Även där finner jag det otroligt
att man har så mycket tid och ork att palla belasta
alla andra människor för sitt eget misslyckande.
Att tro att en folkgrupop ens har makten eller intentionen
att komma in och förstöra ett annat land.

Listan är lång på patetiska människor som gör
allt för att slippa se sig själva i vitögat och
faktiskt inse att ens misslyckande alltid börjar med hos sig själv.

Det är kanske tufft att säga men i Sverige har vi blivit
curlade i många många år.
Vi har lutat oss tillbaka på ett system som bäddat sängen
åt oss under hela vår livsstil precis som en italiensk
mamma tar hand om sin son.
Vill vi inte jobba har pengarna kommit i brevlådan, vill
vi inte ta ansvar så har systemet tagit ansvar åt oss
och vill vi inte ta tag i oss själva så har vi fått frukost på sängen.

Även om jag aldrig har röstat blått så anser jag inte att man
kan börja skrika efter Robin Hood för att folk är hemlösa.
Den tragiska sanningen är ju faktiskt att många hemlösa är
missbrukare som sakta men säkert funnit sin egen väg till sovsäcken
utanför Mc Donalds i city.
Det är inte rätt att dom ska ligga där och frysa och jag
skulle inte önska min värsta fiende det livet men hårt draget
så måste man också se att det är många människor som inte
valt att börja missbruka, inte valt att bli kriminella, inte valt
att spela bort hela sin liv på Casino och andra spelforum.

Jag tror inte på ett system där rika ska bli rikare och
fattigare ska bli fattigare.
Men jag tror på eget ansvar och på ett system där dom
som väljer att kämpa i livet och inte får allting serverat på
ett silverfat faktiskt ska gynnas.
Jag tror på ett system där dom svaga ska få hjälp men inte dom lata.
Där dom som kämpar för rikedom ska få det.
Jag tror på varje människas eget ansvar.
Jag tror på ett system som talar till människor styrka och inte svaghet.


Give a man a fish and you feed him for a day.
Teach a man to fish and you feed him for a lifetime.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0