Drama

 
Det verkar som att det är min lott i livet att mina barn ska
komma till livet på alla möjliga dramatiska sätt.
 
Nu ska jag berätta om hur lilla Alessia kom till världen.
 
Som ni vet så var det ju ett jäkla tjafs om att få till ett kejsarsnitt.
Dom bollade mig fram och tillbaka och jag höll på att förlora
förståndet tillslut och det plus stressen ledde till att mitt vatten
gick kl 08.30 i måndags. Två dagar innan vi skulle på möte
på sjukhuset för att prata om kejsarsnittet.
 
Där stod jag och skulle hjälpa min dotter i badrummet och
helt plötsligt så gick vattnet.
 
- Men mamma kissar du på dig!!!???
 
....var min dotters reaktion..hahahaha!
 
Jag ringde till sjukhuset och fick en tid en och en halvtimme efter.
Under den tiden var jag tvungen att ringa runt för att dels
få någon att hämta hunden och dels få någon att hämta Zarah från dagis.
Sen ringde jag min man som kom hem så fort han kunde.
 
Väl inne på sjukhuset så beslutade dom att jag skulle få kejsarsnittas
samma dag och vi fick stanna på sjukhuset.
Dom ordnade en tid och vi hade hoppas på att få komma in efter 5-6 timmar
men tji fick vi då vi inte var ett akutfall och det kom in en del fall
som var med brådska än vårat.
 
Så där låg jag med vattnet som gick hela tiden och med värkarna
som kom igång. Ingen bedövning hade man heller så varenda
undersäkning, varenda nål och varenda värk kändes med råge.
Och var annan timme fick vi reda på att vår tur hade skjutits upp och
inte förrän efter 15 timmar så fick vi äntligen komma in.
 
Förra gången som jag opererades så hade jag haft bedövning
och lustgas i flera timmar så jag var inte medveten om allt som
hände kring operationen men denna gång var jag alldeles för
klar i huvudet för att inte bli nervös.
Blev riktigt stressad inne i operationssalen och min man
fick sitta och lugna ner mig under hela operationen.
(jag var inte sövd)
 
Efteråt skakade jag som en galning och spenderade 6 timmar
på intensiven då både rygg och ben var förlamade efter
epidiralen och jag fick inte gå därifrån utan att kunna röra benen.
Så jag kämpade och kämpade för att komma igång för jag
ville såklart upp till min bebis.
 
Tillslut fick jag komma dit.
Se ordentligt på lilla Alessia som var skrämmande lik Zarah när
hon föddes. Så lik att vi spenderade hela sjukhusvistelsen med
att faktiskt kalla henne för Zarah och inte Alessia.
 
Min man fick stanna under hela tiden som vi var där och
det kändes skönt då man har fruktansvärt ont dom första dagarna.
Var dock uppe på benen snabbare än förra gången och det
kanske var mycket pga att jag hade en liten tös som saknade mig därhemma.
Men vi hade vårt egna rum och personalen var helt fantastiska precis
som förra gången så jag tyckte inte att det var jobbigt att ligga där.
Dessutom var det ingen svininfluensa som gick runt denna gång
så man fick ha besök på rummet och första dagen så var alla vänner
och familjerna och hälsade på.
 
Väl hemma så kom allting igång väldigt snabbt.
Det känns skönt när det är andra barnet för allting bara
flyter på utan stress och utan panik.
 
Jag startade min vistelse hemma med att grovstäda och
göra en totalrenovering av mig själv och sen var livet detsamma igen:)
Jag hade ju mina kära planer som gick i krasch.
Jag trodde ju att jag skulle ha ett datum och kunna förbereda mig.
Hade velat lämna lägenheten i toppskick och hade planer på
att komma till operationen i samma skick som en baldrottning.
Men istället lämnade jag ett hem i kaos och mig själv i
det värsta tillståndet man kan tänka sig...hahahahhaa.
Så det enda jag kunde tänka på var i princip det.
 
Jaja.....
Nu är allting i sin ordning och jag mår bättre och bättre för varje dag.
Går på citadon för jag hade väldigt ont på sjukhuset sista dagarna
och inte ens morfin i flera doser dämpade smärtan så dom
ökade min medicinering från alvedon och ibumetin till citadon.
Fan livet är bra roligt nu..hi hi hi.
Skämtåsido!
 
Ska försöka uppdatera bloggen oftare.
Har velat få ordning på allt innan jag gav mig tillbaka
in i bloggvärlden.
Finns nog en del som har tröttnat på tystnaden och för
jag har haft ca 4 läsare per dag.
Sorry :(
 
 

Kommentarer
Postat av: Daniela

Grattis igen:))

2012-11-21 @ 12:49:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0