Soulfood

Min livsfarliga lilla kamphund

 

 

 

Stackars lilla Nero.

Han stöter på mer fördomar än matte och husse sin.

Även hundar får känna på fördomar och rasrasism :/ Hehe!

Vår lilla engelska stafford ser ut som en kamphund i kroppsformen

så människor har ju en enorm rädsla inför honom nu när han

blivit lite större. jag kan förstå till en viss gräns men samtidigt så

hatar jag dom dumma kommentarerna som man kan få från folk

och dom måste väl fan fatta att man inte har en kamphund med sitt barn.

Men vi lever väl upp till alla fördomar.

Två blattar med en kamphund... tyvärr är det ju många

invandrarungdomar/killar som börjat skaffa sig riktiga kamphundar.

Dom och missbrukare.

 

Stackaren blir ju inte mindre förvirrad över att han som liten

blev attackerad av alla så fort man var ute för att dom tyckte att

han var sååååååå söt och så bedårande och att han nu inte får

gå fram till någon för då ringer dom polisen eller skäller ut en.

Inte lätt för lill-plutten!

Men han är otroligt snäll och en ängel med Zarah.

Han skyddar henne och skäller när han tror att hon är i fara.

 

Tyvärr är han otroligt ouppfostrad för att han som sålde

Nero till oss sade åt min man att han inte skulle börja

uppfostra honom förrän han var ett år.

Något som alla tyckte verkade fel då staffordar är svåra

raser och behöver hård disciplin från början.

Dom har mycket energi och blir lätt understimulerade.

 

Tyvärr orkade jag inte ta tag i det då min man kom hem

med hunden mot min vilja. Vet inte om ni minns den historien

men jag var smått irriterade när vi fick Nero.

Inte för att jag inte gillar djur men jag har aldrig sett mig

själv med ett husdjur och desto mindre i en tvåa med

en familj med småbarn.

Han kom till oss när han var 8 veckor så det var ju som

att få en till bebis!

 

Han har ju växt sig in i mitt hjärta och även om jag fortfarande

tycker att vi varken har tiden eller orken att ha ett

husdjur, speciellt inte nu när vi får ett till barn, så skulle

jag aldrig kunna tänka mig att lämna bort honom.

Vi älskar honom allihoppa och ska försöka få det att fungera.

Förbannat trist bara att man knappt kan gå ut med honom

för att han drar och rycker i kopplet och flippar när han

ser andra hundar. Han är ju så jäkla stark också så

man tappar ju kontrollen över honom och skadar sig

nästan på köpet när man ska hålla honom tillbaka,

Även om jag vet att han bara vill busa och är snäll så

måste jag ju respektera folks rädsla.

Jag är ju också rädd för hundar och hatar när

folk har sina hundar är lösa och dom inte respekterar

att man är rädd och bara säger att deras hundar är ofarliga.

 

Nu ska vi blir hårdare och försöka uppfostra honom

men vi kommer behöva vara hårda och det blir nästa problem.

Vi har blivit så curlingaktiga med djur i Sverige och om du ens skäller

på din hund eller ta tag i honom så har du någon naiv

djurälskare som skriker på dig.

Människor förstår inte hur man uppfostrar djur och denna

naiva inställning inför djur börjar både bli patetisk och skrattretande.

 

Ceasar - mannen som talar med hundar sade att han största

problem med klienterna som inte kan hantera sina hundar

är dom som behandlar sina hundar som jämlikar eller människor.

Djur vet inte bättre, dom behöver någon som leder dom.

Och skämmer du bort dom eller är för snäll så blir dom

förrvirrade, sätter sig över dig, blir okontrollerbara och sen

har du en belastning istället för en glädje!

 

För även ni kanske har observerat att det är dom

små hundarna som alla tror så gott om och som curlas

bort som blir mest ättriga och som skäller som tokar.

Det finns oftast ingen läskigare "kamphund" än dom små

bortskämda väskhundarna som ska agera accesoarer och

inte vad dom är, hundar!

vilka sötingar!!

Underbart fin hund!

SV: Våran vovve (eller ja, pappas, familjens, liksom - fastän att jag inte bor hemma längre) är en blandis, så det var inte så konstigt att du inte kunde peka ut rasen. Han är mix mellan boxer & rottweiler så även han behöver MYCKET (!) disciplin för att inte bli helvild. Dessutom är han stor och väger nog redan drygt 35-40 kg och man får liksom passa på att uppfostra honom nu när man fortfarande "kan". Jag tycker också att Ceasar Milan är en förebild när det kommer till hunduppfostran. Var till och med på hans show här i Scandinavium för några månader sen :)

Kom min kommentar fram?