Soulfood

Bara för att är man inte ser problemen betyder det nödvändigtvis inte
att dom inte finns.

Nu skrattar vi gott åt Grekland och snart skrattar vi åt Italien.
Dumma maffia italienare som låter Berlusconi sänka Italien till botten.

Här fortsätter vi att klappa och själva på axeln för att vi är så jävla bra.
Världsledande, icke beroende av andra länder, först i kön, bästa etniciteten osv osv.
Sverige har väldigt länge flytit på räls.
Att ha stått som neutrala när världskrigen existerade satte oss långt fram
i kön som snabbutvecklande land och vi blomstrade mer än någonsin när
de andra länderna fick starta om från noll.

Och bra har vi haft det. Gott med jobb, inte så hög kriminalitet,
bra skolor, bra vård, bra barnomsorg och bra förmåner.
Idag ser inte Sverige ut så längre.
Fortfarande har vi bra ekonomi om man jämför med många andra
Europeiska länder men problemen hopas även här.
Visst kan man göra det Sverigedemokratiskt lätt och skylla på den
nya invandringen och flyktingvågen från icke europa men har man
lite bättre perspektiv så inser man snabbt att problemen vi har knappast
börjar eller slutar där.

Sverige har många osynliga problem.
Problem som kanske inte syns för en vanlig människa som bara försöker
att få sin vardag att gå runt med stress kring familj och jobb.
Men för oss med öppna ögon och intresse så syns problemen ganska klart
och tydligt.

Pedofilproblemen är något som står mig nära hjärtat då jag har ett barn.
Att Sverige inte beskyddar hjälplösa barn mot dessa monster är oacceptabelt.
Att man ska få högre straff när man fifflar med skattepengar än om man
förgriper sig på ett barn är helt sjukt. Om man skulle dra en nitlott och
åka fast så behöver man ju ändå inte känna sig stressad i fängelse för
dels sitter man inte där särskilt länge och sen placeras man i säkert
förvar för att inte angripas av andra fångar som placerar pedofiler
och våldäktsmän längst ner på näringskedjan.
Pedofilbrott är något som ökar ändå måste man läsa sådana brott
under en sketen liten notis i kvällstidningarna. Kungen pryder ju så fint
våran framsida dag efter dag.
Man har t om fått sätta in extra polisteam för att bekämpa svenska
pedofiler som agerar utomlands.

Sen har vi människohandeln i Sverige.
Sådant som vi bara tror existerar i Asiatiska länder men som vi finner
på en thaimassage utanför vår dörr.
Kanske är det lite kul att skämta om happy ending men när man
vet att det är en fattig människas sista utväg för att försörja sin
familj så vete fan hur mycket man ska skratta då.
Hora där eller här, det kaske kvittar. Så längde det inte är ett
barn eller syster till oss.

Sen kan man ju undra hur många som skulle svara på ja på frågan
om hurvida man tyckte att människohandeln i Afrika och Asien var
något att hurra för när slavhandeln pågick.
Och hur man ställde sig i frågan om Sydafrika.
Klart att man måste se skärrad ut och tycka att det är tur att världen
inte ser ut så idag.
Men faktum är att situationen bara har förfinats.
Nu kommer den i en form av papperslösa människor och deras desperata
behov av att få stanna i Sverige.
Man utnyttjar dom som städare, bärplockare och byggjobbare, allt för att
slippa betala en ordentlig lön till svenska medborgare som vet sina rättigheter.
Snabbt kommer även den naiva ursäkten om att dessa människor
ändå har det bättre med 5 kr i timmen här och sovandes på ett
golv i någons vardagsrum för 10.000 i månaden, än i deras egna länder.

I världens bästa land svälter våra gamlingar och får ligga i sin egen
avföring ensamma på något hem där ägarna tjänar miljoner.
Och under tiden som den generationen som skapade detta
Sverige där allt nu serveras på ett silverfat, ligger och pinas
så är vi upptagna med att demonstrera för en jävla ek utanför Svt.
Dock är vi faktiskt lite upprörda över det hela.
Det kan man läsa från insändarna i expressen och aftonbladet.
Dom enda som bryr sig om gamlingarna är Svergedemokraterna som
jagar deras röster som gamar genom att vissa upp en tragisk valfilm
om stackars tant Berta som springs ner av burkister som ska stjäla
hennes pension.
Att dessa burkister förmodligen blir dom som torkar hennes bajs
när hennes barn dumpad henne på ett hem i väntan på hennes arv,
det nämner man ingenting om.

Sen har vi ungdomarna.
Sysslolösa, respektlösa, viljelösa och med en ambition att
sänka Sveriges bild på högutbildade pluggisar till botten.
Hälften har inte ens fyllt 20 och har redan "gått in i väggen".
Dom hinner inte ens börja jobba så har dom tröttnat och ska
ut och resa.
Låna pengar upp till öronen har man dock tid och råd med.
Där faller inte bara ungdomarna för frestelsen utan även vuxna
lånar sig gärna till ett fancy liv för att visa omgivningen att dom duger.
För enbart materiella saker gör oss till värdiga motståndare här i livet.

Rasismen har vi också lyckat lura våra grannländer att vi inte har.
Det ser bra fint ut när vi trycker in invandrare och flyktingar tills
landet spricker men inte har man en aning om vad vi ska göra med dom.
Här kommer folk från krigshärjade länder där dom dödat, sett fok dödas
och levt ett liv i misär och dom människorna ska blandas med våra
i-lands problem där den största bördan man kan ha är att man kanske
inte får sin latte från cofeehouse by George som man hade tänkt sig.

Landet som öppnar dörren på glänt men inte helt och hållet.
Landet som gärna ser att alla skitjobb utförs av invandrare men
sen ska gnälla på att dom inte jobbar, eller att dom tar alla jobb.
Man kan visst aldrig göra rätt för sig.
Landet som har fått för sig att det ska gå lika bra för ungdomarna som
trycks in i Rinkeby och sitter med sina apatiska föräldrar som inte
kan få ett jobb, som för östermalmsungdomarna som föds med silversked i munnen.
Som tror att man ska kunna diskriminera och nedvärdera människor
med en annan etnicitet och behandla dom som hundar utan konsekvenser.

Om man kan hata sin egen bror för att han lyckas bätte än en själv
i Sverige så kan man ju bara gissa hur mycket man hatar att
någon som inte är svensk kör en finare bil än den man har.
Det är som att man skulle säga: Hit men inte längre.
Så länge man håller sig på sin plats så accepteras man men
vill man tävla på samma nivå som dom som bor här då börjar fulspelen.

Jag har aldrig förstått mig på dom här människorna som ser ner på oss.
Vi är kanske inte alltid bäst men vi är fan inte sämre.
Visst är vi olika men vi är goda och vi är också råa på samma sätt.
Vi värnar om barn och gamla i Sverige värnar man om djur och natur.
Vi är givmilda men hetsiga, svenskar är snåla men lugna.
Våldäktsmän finns i alla former, att vi skulle vara överrepresenterade
är ett sådant stort BS så det är inte sant.
Hagamannen och Örebromannen kanske inte räknas?
Man tjuter om mellanöstermän som förtrycker sina familjer men
glömmer alla misshandlade barn och terroriserade brott som sker från
alla familjer där föräldrarna är grovt alkholiserade.

Ja oj oj oj oj... det finns mycket hyckleri.
Dom flesta av oss är väl medvetna om detta och det gör bara att
situationen blir otroligt pinsam när man försöker kasta sten i glashus.
Alla länder har problem.
Stora länder, stora problem, små länder, små problem.

Problemet är bara att om man hela tiden tror att man är så jävla bra
så kan man inte heller bli bättre.
Och medan vi är upptagna med att blunda så stupar många av våra
medmänniskor. Om Sverige har grova problem med människor
som mår psykiskt dåligt och tar livet av sig nu så hur ser Sverige
ut om bara 10 år framåt.

Det är knappt att man vågar ta sig en titt.



Luftslott