Vad roliga ni är...

Vad roliga ni är som fortfarande hoppas på att jag ska skriva här.
Tyvärr så är den enbart öppen för att jag har den andra bloggen på
samma hemsida. Kommer inte att skriva mer här bara så att ni vet :(
See ya at the other blog! 

Moving....

 
 
Kära läsare!
Jag kommer att ta en lång paus från denna blogg och kommer
istället lägga all min fokus på den nya bloggen, som konstigt nog
fått fler läsare trots att den är relativt nyöppnad.
Jag känner att tre bloggar är för många att hålla igång så
jag flyttar min skrivverksamhet till den andra bloggen.
Jag hoppas att ni kommer att finna glädje även i den men det
blir ju lite mer debattblogg och inte så mycket personligt.
Ni som vill fortsätta följa mig kan gå in på denna blogg istället:
 
www.liberty.blogg.se
 
Jag vet inte när jag kommer att återvända hit.
Jag har otroligt mycket med flytten, söka nytt jobb, får ordning på livet över lag.
Jag hoppas att detta inte är ett farväl för evigt.
Ta hand om er!
 

Hopplös fall!

Italien gjorde mig gott.
Inte bara mentalt utan kroppsmässigt också.
En månad i solen, svettandes i 40 grader och med promenader dygnet runt
gjorde att jag till 97 % fick bort min mamma-mage.
Tyvärr så hann jag knappt hem så kom den tillbaka!
 
Jag börjar inse att min mage kommer att vara ett svårt fall.
Jag är och kommer alltid vara finlemmad i övrigt på kroppen.
Smala vader, smala armar, spinkiga handleder, litet ansikte.
Men magen är ett helvete som är här för att stanna.
 
Det är promenera, promenera och promenera som gäller.
Ingenting annat kommer att duga.
Inte ens om jag lägger om dieten.
 

Hittade en nästan exakt kopia av min mage fast blekare och med grymt
mer bristningar och märken. Men annars är den på pricken lik.
Den är absolut inte överdrivet fet men tillräckligt för att se osymmetrisk ut
och tillräckligt för att paja min för övriga x-small - small storlek.
Galet irriterande!!!
 
Ska försöka köra lite med Anna Skippers kost.
Hon har en egen hemsida med massor av recept!
Dvs om jag ser till att finna en grym motivation och disciplin.
Målet är låååååååååångt borta men målet är något åt detta håll:
 
 
Hahahaha...yeah right va :)
Vi får väl se.... i mina vildaste fantasier kanske!
 
 

Lägenhet till salu!

 
Snart är det dags!
I måndags var fotografen här och fotograferade min lägenhet inför försäljningen.
Den första september har vi vår första visning.
Snart är min första kärlek såld.
Min underbara tvåa som varit min trygghet, min frizon, mitt hem i tio år!
Många stunder har passerats i detta hem och den har en hel del minnen
och historier att dela med sig av.
 
Nu när den är helt färdigrenoverad och nu när allt är tipp topp
inför försäljningen så kan man inte annat än att få lite separationsångest.
Den är såååååå fin och den har varit mitt i en tredjedel av mitt liv.
Kommer nog gråta en skvätt den dagen inte är i min ägo längre :(
 

Zarah 4 år

 
 
Den 15 augusti fyllde min äldsta tös 4 år.
Herregud tänker man bara!
Fyra år!
Känns som att det var nyss som att jag delade med mig om nyheten
att jag var gravid med henne.
 
Tiden flyger förbi och jag är glad att jag hinner med
dem och att jag spenderar så mycket tid med dem som jag gjort.
 
Vill inte missa en enda dyrbar sekund med mina barn!
 

Välkommen hem....

 
Planet hann inte ens snudda marken med sina hjul....
Så fort kom den där obehagliga känslan som för varje minut spred sig
allt starkare i kroppen.
Jag var hemma!
 
Och hemma var jag med råge.
Hann knappt komma in i andra andningen innan jag hade fått en blodpropp.
Och här nu i slutet på första veckan hemma så har jag redan trehundra irritationskänslor
i kroppen som bara vill spricka.
 
Första blodproppen fick jag när jag skulle skicka inbjudningarna till min
dotters kalas och minst tre av dom bjudna inte ens hade anständigheten
nog att svara ja eller nej på inbjudan.
Andra blodproppen framkallades när jag och min vän hamnade
i en helt onödigt debatt om muslimer med en bekant mitt på ljusan dan.
Tredje blodproppen kom idag när fick reda på att min muslimska
vän Suad som är 23 år blivit utsatt för en rasistisk attack
och alla 100 människor runtomkring bara gick förbi och låtsades som att det regnade.
Fjärde blodproppen kom lite senare på dagen när en av mina vänner gjorde bort sig rejält.
Femte blodproppen kom aldrig för efter den fjärde var jag redan halvt avliden.
 
Fantastiskt!
Jag är hemma!
 
Ingen mer trevlig granne som hänger färska grönsaker på dörren och lämnar ägg från hennes
egna höns vid kolonilotten hon äger.
Ingen mera av den fantastiska och kärleksfulla bemötandet som mina
två döttrar nu fått uppleva i Italien under en månads tid.
Italienarna ÄLSKAR verkligen barn!
Herregud vilken succé mina små töser har gjort därnere.
 
Bort med ungdomarna som reser sig upp i bussen för
att hjälpa till med vagnen eller för att ge en sin plats.
Bort med dom kärleksfulla blickarna på ens barn.
Bort med spontana träffar och nya trevliga bekantskaper och
in med ungdomarna som man fruktar, blickarna som säger
att ens barn retar gallfebern på dem så fort dom säger pip.
Tillbaka till grannen som gnäller så fort man lämnar en kotte utanför dörren.
In med isoleringen och omöjligheten att lära känna nya individer.
Bort med spontaniteten och fram med kalendern.
Fram med rädslan som svetsat sig in så hårt att jag knappt
kan gå från min bil hem så fort det blir mörkt utan att tänka
att något hemskt ska hända.
 
Bort med den mentala friden och den starka känslan
som säger att man har hittat hem.
 
Det tog mig exakt en halv sekund att placera in mig i den
italienska miljön.
Ytterliggare en halvsekund tog för att känna sig hemma i den
stad som man en gång bott i som 18-åring och som man i trettio
år rest fram och tillbaka till.
 
Det har tagit mig 7 apatiska dagar att placera tillbaka mig i
det land som jag nästan är född i. Det land som jag spenderar 99% av min tid i.
Och jag känner mig fortfarande malplacerad.
Saknaden av livet som jag nyss levde är så stor att man
kan tro att jag varit borta i ett annat land i flera år.
 
Ja det är kris i Italien, Ja det är det mest oorganiserade land som man
kan sätta sin fot i, ja politikerna borde hängas offentligt.
Men Italien är fortfarande ett varmt land.
På alla sätt och vis.
Och när man frusit så länge så var det mer än välkommet att
få komma in i lite värme.....
 

Italien

 
Åker till Italien en månad den 18 juli.
Hoppas på bättre uppdateringar när jag kommer hem!
 
Ha en superbra sommar kära läsare!

Semester

 
 
Jag tar en paus från bloggen!
Vill inte missa den korta sommaren vi har :)
Finns på instagram!
 

Money money....

 
Fick äntligen pengarna som jag skulle ha tillbaka från skatten!
12.0000 kr!!!
Tackar Tackar!!
 
Bra för en fattig själ som jag som dessutom hankar mig runt
på mina fjuttiga pengar som man får som mamma-ledig.
 
Kunde inte ha kommit lägligare kan jag säga!
23 dagar kvar till lön och 978 kr kvar på kontot.
Skulle INTE ha räckt enligt min budget!
 
 

You keep sweet-talking me and I keep listening to your bullshit!

 
Oh jag är så less på all skitsnack!
Så less på alla tomma löften, skönmålade historier om solsken och gröna skogar.
Trött på falsksnacket och utfyllnadsorden.
Och bäst på detta måste vi kvinnor vara.
Såvida det inte är en man som försöker få ligga!
 
Skulle jag hänga mig kvar vid alla sweet-talkers som man försökt ha
en vänskap med så skulle jag också ha 2502 "vänner" på face-book,
1388 följare på instagram och 800 nr i telefonboken.
Men faktumet att jag kräks på falska människor gör att jag inte ens
orkar öppna ett face-book konto och ännu mindre behålla nr från
folk jag vet jag kanske kommer ringa en gång per år eller råka sms
när man sänder ut en god jul hälsning och klickar i: Skicka till alla.
 
Det var bara för några månader som jag fick kontakt med en
 förälder som försökte knyta oss samman genom våra barn.
Det var rövslickeri i allra högsta glad och naiv som man är så
hoppar man på det tåget och tycker att fan vad kul att hitta en lekkamrat
till Zarah och kanske även en familj som man kan umgås med i framtiden.
 
Så jag försökte visa mitt intresse tillbaka och med tiden så förstod
jag att dessa utlovade ord och stora löften om tjejkvällar med flickorna,
familjeutflykter och gemensamma promenader bara var flyktiga ord.
Det gör varken till eller från om allt detta blir av för livet är stressigt nog
men jag kan för mitt liv inte förstå varför man genomför denna charad
för att sedan åstadkomma 0 av det man har sagt och prislovat.
 
I Think I´ve heard it all!
Inte bara från vänner och killar, utan från familj och släkt.
 
- Oh men gud vi måste bara träffas snart!
- Oh vi måste bara göra det här och det här och det här.
 
Problemet med dagens samhälle är att vikten av att leva
upp till det man säger eller inte är så betydelselöst för människor.
Ett löfte är lika lite värt som en piss i havet och du kan inte ens
förvänta dig att människor som beter sig såhär ska känna en uns av skuld.
Friheten att kunna vandra runt som världens avskum utan att det berör människan
har aldrig varit större än nu.
För bakom en falsk människa döljer sig oftast en ännu falskare människa.
Det är svårt att hitta dom där seriösa nålarna i den enormt stora höstacken av skit.

Ny ryggsäck till min fiiiiina sötis


Promenad i naturen


Smoking and drinking

 
Jag varken röker eller dricker alkohol och respekterar inte föräldrar som
super och röker alldeles för mycket.
Om man av någon anledning ska dö i förtid och lämna sina barn
så ska det ta mig fan inte vara pga att man självmant förgiftat sin kropp.
 
Att man fortfarande känner behovet av att supa ner sig när man har
barn är för mig en gåta. Man behöver inte sluta upp med alkohol men
man får väl styra upp det så att man har ett normalt alkoholintag
och inte att det fortfarande är tonårsfasonerna och man super ner sig totalt.
Barn som umgås i berusande miljöer löper med all sannolikhet
större risk för att gå samma väg.
Ser man mamma och pappa packade vid varenda liten tillställning
så får man nog en alldeles för tolerant inställning till alkohol-kulturen.
Barn märker i tidig ålder att föräldrarna är påverkade.
Man kan sällan smygdricka med sina barn.
 
Tyvärr lever vi i en väldigt ursäktad alkoliserad kultur.
Att begå brott, bedra och behandla andra illa under berusande omständigheter
är beklagligt nog alldeles för accepterat.
Ändå vet vi alla vad för mycket alkohol i kroppen för med sig:
 
Rattfylla som kan leda till andras och ens egens död, tyvärr oftare andras
död, våldsamma gärningar, otrohet, misshandel av barn och fruar,
dåligt omdöme... smärre pinsamheter är väl det mest lighta man kan råka ut för.
 
Så varför inte ta sitt ansvar och konsumera mindre och åstadkomma mera.
Vi vet alla vid det här laget att berusande ämnen förgiftar vår kropp likaväl som vårt sinne....
 
 

Instagram

 
Igår hade vi en supertrevlig dag!
Vi åkte till lek och bus med mina föräldrar och
hängde där i tre timmar.
Så gårdagens träning blev klättring med Zarah eftersom
jag var med henne och klättrade överallt i hela 3 timmar.
 
Sen bjöd mina föräldrar oss på lunch.
Jag syndade med bild nummer ett och mamma fick en
jättefin pizza som smakade underbart.
 
Efter det åkte vi hem och lade oss i soffan, trötta som vi var.

Instagram med Özz Nujen

" FÖRSTÖRD EGENDOM! BRÄNDA BILAR! STENKASTNING!
.... SKRIKER MEDIA.
VEM TALAR OM FÖRSTÖRD BARNDOM, BRÄNDA DRÖMMAR OCH
EN POLITIK MED HJÄRTA AV STEN? "
 
Detta uttalande kunde du läsa på Özz Nujens instagram-sida för några
dagar sedan.
Och en enorm respons kom direkt på detta. En del positiv och en del negativ.
Hurvida Özz menade på att ungdomarnas barndom i Husby rättifärdigar deras
beteende, det framgick inte riktigt, men dom flesta tolkade väl det som
att han lade in ett försvarstal åt ungdomarnas vägnar.
 
Personligen vet jag hur utsatta områden gärna förvandlas till kaosartade områden.
Där pengar inte finns, nedskärningar sker konstant och framtidshoppen har flugit
sin kos så är det inte konstigt att det blir tumult.
Att kasta sten, bränna bilar och bete sig på detta vis är sämsta väg att gå.
Dels för att man nu väljer att ignorera förorterna ännu mer och smutskasta
människorna som bor där men också för att man också kanske bränner sina chanser
att få någon typ av gehör.
Att dessutom vandalisera sitt eget område känns förbannat korkat.
Bilarna man bränner tillhör med all säkerhet någon man känner i området
och den enda skräck man lyckats framkalla är den skräck som nu finns
bland husbyborna själva.
 
Jag kan sätta en miljon på att dom som står för upploppen är människor
som aldrig ens försökt att göra någon större ansats till att lyckas i livet.
Och jag kan slå vad om att dom oskyldiga som nu dras över samma kam
som dom som vandaliserar är människor som istället gjort allt för
att skapa sig ett bättre liv och som forfarande kämpar på utan att klaga.
Oftast är det så att dom människorna som har all rätt att klaga eller
all rätt att belasta systemet och politikerna för deras misär, sällan gör det!

Massimo Dutti diskriminerar sina kunder efter utseende...

Det var inte länge sedan som jag och min mans syster klev in på
Massimo Dutti nere vid Norrmals torg.
Vi var på jakt efter en klänning till min mans brors förlovning
och bestämde oss för att vi skulle slå ett öga på deras utbud.
 
Ingen klänning hittade vi men min mans syster föll för ett par skor.
Servicen var under all kritik och när den väldigt självupptagna unga damen
på våning två bestämde sig för att svagt visa ett intresse på hennes förfrågan
så gjorde hon det verkligen med bravur.
Min mans syster hade hittat ett par skor och undrade om dom fanns i en storlek större.
Tydligen var det otroligt chockerande att man efterfrågade en storlek över 37
för expediten som gav sig iväg för att kolla efter storleken, passade på att
stanna till och göra narr av min mans syster och dessutom dela dessa trakasserier med en kund.
Eftersom hon inte antog att jag var i sällskap med min mans syster så
gjorde hon det framför mig och jag kunde klart och tydligt se hur hon
nedvärderade hela situationen.
 
Några månder senare så sitter jag hemma hos en familj och service kommer på tal.
Den unga flickan som jag talade med på middagen berättade att hon hade
fått ett sådant fasansfullt bemötande på Massimo Duttis butik att hon hade
gått därifrån med tårar i ögonen.
Denna vackra unga kvinna hade under en lång tid kämpat med att tappa några
kilon och hade lyckats. Därmed hade hon även beställt en kappa med
Massimo Duttis märke och skulle hämta ut den i deras butik.
Samma butik som vi hade varit inne på.
 
Väl där så var det nästa expedits tur att göra narr av hennes storlek.
Hon kunde absolut inte förstå varför hon hade beställt st small
när hon uppenbarligen skulle ha en medium.
Lyckligtvis så provade den unga kvinnan kappan framför
henne och kappan satt som ett smäck.
 
Varav expediten hånler och säger:
Det kunde man fan inte tro!
 
Grattis Massimo Dutti på norrmalms torg!
Ni har härmed fått bemärkelsen: Årets vidrigaste butik med avskyvär personal!

Hur mycket mer egoism och kyla stål Sverige?

Sverige har blivit kallt!
 
Det är rubriker vi kan läsa lite här och där nuförtiden.
Och ja, Sverige har blivit kallt, eller kanske alltid varit lite kallare....
 
Människorna har sjunkit in i en dvala av egoism och flyter omkring
i sin egen lilla bubbla där det inte finns tid att stanna till och hjälpa en medmänniska upp.
Vi springer och springer och ramlar vi så är det vårat problem.
Varken make, barn eller föräldrar har tiden eller orken att
stanna upp, vänta eller bära dina bördor på ryggen.
 
Pubbarna är fulla med ensamma människor som vid jul dränker ner
sina sorger med alkohol,
Ensamma hemma sitter gamlingarna och det enda dom har till
sällskap är hallå-orna i tv som även dom sakta men säkert försvinner.
Blir man FÖR gammal hamnar man på hem där ens bästa sällskap
och närmaste person blir den överarbetade vårdpersonalen som
ska torka ens arlse.
 
 
Fler och fler väljer att inte skaffa barn.
Kanske kravet på att tänka på någon mer än sig själv håller på att bli för mycket.
Förmodligen är det så eftersom stan kryllar av folk med utgående datum som
springer omkring och tror att dom fortfarande är 14 år.
 
Skiljmässa är den nya trenden som sköljer över vårt samhälle som en våg.
I nöd och lust är bara ett flyktigt ord som man verkar uttala på det
ståtliga bröllopet man stressar ihjäl sig för att gå igenom.
Alltid kul att stå i centrum för ett tag.
Att barnen har ungefär fem olika styv-föräldrar som inte
bryr sig om dom verkar ingen ta hänsyn till.
 
Föräldrarlösa barn.
Ytterliggare ett tecken på att samhället blivit förbannat kallt.
Man tillverkar barn som om det vore tomte-nissarnas fabrik men
att ta hand om dem, älska dem, se till att dom hamnar rätt i framtiden,
det tror man inte ingår i det där roliga man får ha under fem minuters tid.
 
Jag orkar knapp sätta min fot utanför dörren längre.
Jag blir bara förbannat och otroligt less på dom sura minerna och
den bittra uppsynen som man verkar finna på 9 personer av 10.
Det verkar alltid som att det finns någon bitsk kommentar som väntar runt hörnet.
Det är ytterst sällan som man får ett leende från någon man möter,
en vänlig kommentar sådär lite spontant, service från hjärtat när man går in en butik.
Man går bara omkring med en känsla av att ens blotta tillvaro stör andra.
 

Miss A

Miss A - En av mina favoritbloggare har slutat blogga.
Skulle logga in på hennes blogg och så står det
att den var nedlagt.
AAAAAHHHHHHH....blev skitledsen.
 
Miss A om du läser detta så ÖPPNA BLOGGEN IGEN :)
 
WE MISS YOU

Godmorgon!

 
Sitter här med te-koppen och vill egentligen bara somna om!
Har precis lämnat Zarah på dagis och jag är seg som attan.
Men jag ska fan inte somna utan försöka gå och träna istället.
Måste försöka vara disciplinerad nu ett tag så att jag kommer över
denna tröskel som alltid verkar hindra mig från att gå framåt istället för bakåt.
 
Ska äta lite och sen försöka dra, om inte Alessia somnar innan
jag är klar med mina förberedelser.
 

Changes

  Wow... livet käns ibland väldigt segt men på sistone har det
rullat igång för fullt och kört iväg i 180 km i timmen.
Mycket händer, förändringar sker och många förändringar
måste jag tvinga fram för mitt eget välmående.
Nu finns det mycket att ta tag i och jag vet inte hur det kommer
att påverka mitt bloggande men jag hoppas att jag ska
 palla skriva.
 
 
Äntligen så har vi hittat en ny lägenhet så nu måste jag välja en mäklare
av alla dom 100 som har sprungit här och försökt få sälja den.
Vi måste fixa lite småsaker inför fotograferingen också.
Längtar efter att få större och att få inreda alla rum.
Ska bli kul för flickorna att få ett eget rum också!
 
 
Vi måste måste måste få bättre rutiner i familjen.
Sov och ät-rutinerna för barnen måste förändras radikalt.
Minstingen sover 12 timmar i sträck utan att vakna men
Zarah är lite mer av ett projekt med mat och sömn.
 
 
Jag behöver definitivt komma i form igen!
Igår tränade jag för första gången på ett bra tag.
Idag låg jag i koma men jag ska gå och träna imorgon igen.
Min perfekta plan är att jag ska träna styrka på gymmet varannan dag
och gå ut och gå varannan dag. Det är målet! Eventuellt vila på helgerna.
 
 
Jag behöver förändra min kost!
Äta bättre, mer mat på rätt tider, och mer fruk och grönt.
Skippa skitmat och snacks.
Kanske någon gång då och då vid speciella tillfällen.
Jag har kommit fram till att jag är grym på att undvika sötsaker och annat
onyttigt så länge som det inte finns hemma och tillgängligt.
 
 
Jag måste DEFINTIVT ta tag i mina sömnproblem.
Måste sluta vara uppe och skutta till 3 på morgonen.
Sömnen är basen i livet.
Har man inte den så ser man sjuk ut i ansiktet, vilket jag börjar göra.
Har väldigt trötta ögon och ringar under dem.
I längden kan sömnbrist ge svåra sjukdomar och tunga konsekvenser.
Djupsömnen är mellan 22-02 har en läkare berättat för mig och
jag märker stor skillnad dom gångerna som jag lagt mig innan 22.
 
 
Jag har påbörjat en sökning av min biologiska mamma och jag
har en vän från Sri-Lanka som hjälper mig.
Tack gode gud för alla hans kontakter.
Det känns jätteviktigt för mig att få hitta mina rötter.
Tror att jag kommer må psykiskt bättre om jag får lägga
sista pussebitarna i livet och gå vidare.
 
Många måsten men dom är viktiga att ta tag i.
Vissa är t om livsviktiga.
Har vandrat omkring som en instabill zombie i alltför
många år nu och jag känner att det räcker.
Vi människor tar på oss offer-rollen alltför lätt och Sverige är
ett land där den största delen av befolkningen mår väldigt dåligt.
Jag känner att jag har blivit förgiftad av alla dessa pyskiska symtomer
som flyter omkring i luften.
Jag har slutat uppskatta livet och ser bara till det negativa istället
för det positiva.
Jag måste lägga ner allt negativt shit och fokusera på det som
är viktigt och faktumet att jag lever ett väldigt bra liv i
jämförelse med många andra stackars människor.
 
Det är dags att gå vidare..
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0