Skräckmöten med föräldrar
Förra veckan var det föräldrarmöte på Zarahs dagis.
Pga sena jobbkvällar så har vi inte hunnit gå på dom
två andra som dom haft men den kvällen fick vi barnvakt av Gudmor
så vi båda kunde smita iväg och delta på mötet.
Allting började väldigt bra.
I och med att vi går på ett "pedagogisk dagis" med monterssori-inriktning
så kändes det nästan som ett sektmöte när vi började tala om
pedagogiken och psykologin men i slutändan
var det viktigaste orden jag hörde dessa:
Vi ska ha ett sammarbete mellan barn, föräldrar och lärare
och det lät väldigt bra i mina öron.
Tills vi började prata om hämtningarna.
Då fick vi höra att vi skulle hämta våra barn så snabbt som
möjligt, inte stanna på gården och prata med andra föräldrar och
att vi inte alltid kunde få info om hur barnet haft det så blev det
en del starka reaktioner från vissa föräldrar, inkl mig själv.
Samhället är redan så förbannat ascocialt så varför kan vi inte
få byta några ord med andra föräldrar på gården?
Det är den enda chansen för oss att skapa band och det
är pga dessa träffar som jag börjat umgås med en mamma till
Zarahs vänner.
Andra mammor ville ha en daglig rapport om sina barn eftersom dom
var små och aldrig kunde berätta något själva. Också förståligt då
man lämnar sina dyrbaraste kära i händerna på helt okända människor.
En mamma var lite käck och ifrågasatte varför man nyligen påstått
att lärarplanen skulle vara ett sammarbete mellan barn, föräldrar och
lärare när man sedan trycker på att man knappt ska få någon information.
Och med ett föräldrarmöte om året så kommer man inte långt.
Plus att dom nu ska lägga ner adventsfirandet så tillfällen att
träffa dom andra föräldrarna minskar till mer eller mindre noll.
Något jag inte uppskattade och som jag såg upprörde andra föräldrar
var två mammor som hade haft sina barn där sen sekelskiftet.
Dom blev nästan arroganta och kaxiga mot dom mammorna som
ville att informationen skulle vara tydligare och bättre.
Det var nästan som om dom kände att dom var tvungna att
försvara dagiset som om det var deras eget.
Mycket omogen attityd med tanke på att dom tillhörde den äldre generationen.
Så nja, kanske hade det varit bättre att inte gå på mötet för
jag fick en väldigt dålig bild av vissa och jag gillade inte allt jag hörde.
Jag tror starkt på deras typ av utbildning och har absolut
förtroende för dagiset för jag ser att Zarah trivs och utvecklas men
jag tycker faktumet att vi föräldrar inte får stanna till och ha
lite social tid på gården med både andra barn, föräldrar
och lärare är konstig och överdriven.
Tydligen bli barnen påverkade men jag vet inte ja.
Vi får väl skicka dom till bootcamp i Afghanistan och tuffa till dom ;)
Som social och omtänksam mamma så ser jag bara detta
som en missad chans till mer information om lärarna som
ska ta hand om mitt/mina barn och skapa relationer med
andra föräldrar så att våra barn kan leka hos varandra!
Kommentarer
Trackback
