Wake up and smell the coffee
Mina föräldrar har länge levt i förnekelse.
Och jag har inte direkt fått dom att leva i verkligeheten.
Jag har alltid trott att mina val i livet skulle få dem att förstå vissa
saker själva men igår fick jag bara nog och var tvungen att ge dem ett
bryskt uppvaknande.
Av någon anledning så kom vi in på brott, och efter det följde
samtal om invandrare som slutligen ledde till en hetsig diskution om muslimer.
Ni som följt min blogg någorlunda vet ju vad jag står i frågan om hetsen
mot muslimer och låt oss säga att mina kära föräldrar drog ungefär
samma korkade argument som jag bloggar emot.
Ett idiotisk överlägset tänkande som jag har grov allergi
emot så självklart kunde jag inte låta min mun vara stängd.
Det var dags för mina föräldrar att vakna upp och känna doften av kaffet.
Sluta leva i förnekelse om vem jag är och vad jag står för.
Sluta låtsas som att tragedierna som präglade min uppväxt aldrig existerade
och sluta tro att jag är och känner mig 100% svensk.
Att tala med dom var som att tala med en tvätt-äkta SD-anhängare.
Dom lever i en sån jävla fantasivärld att jag knappt kunde tro mina
öron när jag hörde allt som bubblade ut ur deras mun.
Speciellt pappas som ändå är italienare.
Han tror så starkt på att jag är svensk och att jag aldrig
råkat ut för rasism överhuvudtaget.
I deras ögon är deras två svarta adoptivbarn dom mest svenska
barnen som finns och att någon skulle sätta dom i samma grupp som
dessa utbölingar från Afrika och Asien det existerar inte på kartan.
Ett naivt tänkande som många adoptivföräldrar gärna vill spinna på.
Vaddå? Vem skulle utsätta mig för rasism pga min hudfärg? Jag som
pratar så bra svenska och klär mig och beter mig som en svensk.
Oh herregud mamma och pappa!!!!
Ni lever verkligen i er egen lilla bubbla tillsammans med många många
andra naiva medborgare.
Jag skiter blanka fan i om jag sårade dom för deras tankesätt
strider mot allt jag står för och tror på.
Även min man kan ha dom mest kontroversiella idéerna jämfört med
mina men jag låter mig inte rubbas en mm bara pga att det är min
familj som propagerar för SD-tankar.
Dom försökte övertyga mig om min svenskhet in i det
sista och sen såg man en besviken min och efter
det kom en pinsam tystnad som ledde till att jag åkte hem.
Jag känner på mig att det här inte var sista gången som
denna konversation kommer att komma upp och då
får jag nog tömma hela ordboken på dem så att dom
förstår mig en gång för alla.
Igår var jag väldigt diplomatisk men det är slut med det nu.
Mina barn ska inte uppfostras i miljöer där dom lära sig
tänka att vissa raser är mer överlägsna än andra och om det
betyder att jag måste hålla dem på distans från både nära och kära
så so be it!
Jag skulle aldrig smitta av mina fördomar på mina barn så varför
ska andra få göra det. Tids nog väljer dom själva vart dom hör
hemma och när dom gör det så kommer det vara ett eget val
och inte ett val som påverkats av andra......
Kommentarer
Postat av: Samira
Tråkigt att det ska vara så.. att man kan vara så olik de människor som uppfostrat än. Jag tror att du kan lära dina föräldrar mycket.
Förstår att det kan vara jobbigt för dig att gå in på sådana samtalsämnen när du vet att ni inte står på samma sida, men ibland är det bra att ta diskussionen. Hoppas att det bara blir bättre och bättre för varje diskussion. Kram
Trackback
