Villig att skatta bort din passion för kött??
Det börjar viskas om att det ska upp på förslag att vi ska
börja skatta för vårat köttintag.
Tydligen äter vi ca: 25 kg kött per perso i Sverige och det påverka miljön.
Och visst ska man vara rädd om miljön!
Man ska inte underskatta dom små stegen som i framtiden kan ta
större steg fram till en bättre miljö och en sundare värld.
Men hur långt ska vi egentligen dra saker och ting?
Och till vilken spets?
Ska ordet hen få definiera något så stort och viktigt som jämställdhet?
Ska vi börja med att gå in och dirigera i privata människor liv
om hur dom ska dela upp sin föräldrarledighet?
Ska vi prata djurrättigheter FÖRE människorättigheter?
Ska systemet avgöra vad jag vill stoppa och inte stoppa i min mage?
Är det snart dags att införa skatt på hur mycket man skiter per dag?
Jag vet inte vart man drar gränsen och hur långt man egentligen
kan gå för att nå vissa mål?
Det enda jag vet är att våra privata liv börjar mer och mer se ut som
robotliknande liv och att allt för många fingrar ska in och börja peka och bestämma
över saker som borde vara våra privata beslut att ta.
Äger jag inte ens rättigheterna över min egen kost så kan
jag lika gärna kasta in handduken och börja kalla mig själv för livegen!
Black beauty
Jag har alltid funnit afroamerikaner och afrikaner så otroligt
vackra och när dom besitter en skönhet så är den slående.
Min absoluta favorit genom tiderna har varit Naomi Cambell!!
Jag brukar skämta med min man och säga att den enda som kan
få mig att lämna honom för någon annan är nog hon...hahahaha!
Här kommer några favoritbilder på en del kända skönheter...och lite ögongodis :)
Dagens citat
01.38
Nej!
Nu börjar ögonen sluta sig och jag måste sova.
Ska upp tidigt imorgon och lämna Zarah några timmar på dagis.
Sen måste jag köra min man till Södertälje för att hämta
hans nya taxi som dom installerat en taxameter i nu.
Nu har han kickat igång sitt eget taxi-åkeri och samtidigt
så börjar mäklarfirman som han har gå desto bättre.
Han kommer att ha fullt upp min lilla entreprenör!
Ska bli skönt att han börjar jobba, för oss alla.
Även om jag älskar att vi alla är hemma tillsammans så tär det
på relationen och man går varandra lite på nerverna.
Min man är en riktig arbetsnarkoman och när han går
hemma för länge så blir han grinig och rastlös.
Och jag orkar inte med tre barn just nu så det är lika
bra att han kommer igång och blir på bättre humör igen.
Vi hörs snart....sov så gott!
Kaos
igår hade jag världens kramp i magen.
Jag var sängliggandes hela dagen och hade knappt kontroll
på vad som försigick runtomkring mig.
När jag tillfrisknade på kvällen och äntligen kom upp från
sängen så möttes jag av en lägenhet som liknande ett bombskadat Bagdad.
Zarah hade dragit ut precis allt hon ägde och har (det är inte lite)
och haft ut sakerna över hela lägenheten.
Allt från mjukisdjur och väskor till kläder och smycken.
Massor av små krims krams plus våran enorma tvätt som låg som
en hög mitt i allt och disk överallt.
Jag fick panik men bestämde mig för att ta tag i det kommande dag.
men jag vaknade inte förrrän tolv och då var alla tvätt-tider redan tagna
och det enda jag kunde göra var att stå helt lamslagen och se på skiten.
Fram tills min man kom hem och faktiskt ryckte in och hjälpte till
för även han fick en ångest-attack när han såg hur hemmet såg ut.
Då vaknade jag upp ur min koma och tillslut började jag även
slänga en massa saker, både av Zarahs saker och våra.
Ungen har tio barnhandväskor, 30 olika lypsyl för barn, trehundra
snoddar och en miljon smycken, massa krimskrams saker som
hon får på mcdonalds eller som tillbehör till dockor m.m
80% åkte i soporna.
Can fick bära upp våra jackor till vinden för jag vet
inte varför vi har ca 25 jackor var. Hans ser likadana ut allihoppa.
Han hade 20 st gråa tröjor i olika modeller och desto fler svarta.
Massor av kläder som egentligen bara samlar damm.
Min man har blivt ett shoppingfreak och enda sen jag introducerade
honom för shoppingvärlden så har det bara gått nedför.
Nu har han t om rikat in sig på märkeskläder. Tack gode gud när
dom är på rea oftast, men ändå!
Nä nu är det utrensning som gäller.
Med eller utan familjens samtycke!
Konsten att finna fjärrkontrollen.....
Det är en ständig kamp om fjärrkontrollen på kvällarna.
Bl a för att vi har helt olika smak vad det gäller tv-program så
vi tjafsar jämt om vad vi ska kolla på.
Problemet är att när min man somnar så lyckas han alltid gömma
fjärrkontrollen och det blir en kamp för mig att finna den, få fram
den, och utan att väcka honom.
Nu har jag kommit till sängs två timmar senare än honom för
jag storstädade köket medan Alessia tittade på. Lillplutten vägrade
somna så hon fick hålla mig sällskap medan jag tvångsmässigt grovstädade
varenda vrå och varenda hörna.
Så nu när jag kom tills sängs så var fjärren åter igen försvunnen någonstans
under täcket och jag fick leta mig fram under täcket.
Jag fann den tillslut...under hans rumpa...hahahah!
Tur att han sover djupt annars hade jag väl var tvungen att släppa
till efter allt tafsande...hihihihi!!!
Shut your mouth!!!
Från att vara den som knappt knystar om sitt privatliv så har jag blivit
en sån person som ibland babblar för mycket om saker och ting.
I stundens hetta så vill man bara lasta att sig sin aggression
och då är det lätt att man fläkar ut sitt privatliv både åt höger och vänster.
Efteråt kommer man på sig själv att man kanske borde hållt saker
och ting för sig själv för när man pratar i stundens hetta så är
det lätt att man blir väldigt negativ och ger en oklar bild av verkligheten
och lämnar ute dom detaljerna som är positiva.
Det blir ofast en svartvit bild man målar upp men situationerna
är ibland mer gråa än markant svarta eller vita.
Vissa saker är verkligen mellan två personer
och inte mellan mig och hela världen.....
maybelline master smoky
Jag köpte den här ögonpennan i svart innan jag åkte till Barcelona
and i love it love it love it!!!!!
Jag älskar sotiga ögon och denna penna gjorde det möjligt för även
den mest sämsta sminkösen att lyckas med att få snyggt sotade ögon.
Kan verkligen rekomendera den!
13 timmar kvar till Barcelona!!
Snart är jag i Barcelona!
Ska försöka sova men det är svårt.
Saknar mina tjejer och det kommer bli svårt att vara utan dom
fyra dagar. Maxdagen utan Zarah är en natt.
Men gudarna ska veta att jag och min man behöver denna resa!
Så om ca: 13 timmar är jag i Barcelona och försöker hitta
en väg till hotellet. Och sen drar det av i tre dagar!
Man får en välkomsdrink när man anländer.
Ett glas champagne.
Har inte druckit alkohol på fem år så det ska bli förbannat
spännande att bli packad vid hotellets ingång...hahahaha!
Hasta la vista så länge!
Barcelona here we come....
En tre-dagars barnfri trip till lite mer värme.
Detta är den bröllopsresa som vi fick för två år sedan.
Kul att vi kommer iväg först nu...hahahaha!!!
Det blir första gången som jag åker på en resa till ett
annat land än Italien.
Ska bli väldigt spännande att se Barcelona för alla har
sagt att den staden är helt fantastisk.
Aparthotel Mariano Cubi, Barcelona
Detta är hotellet som vi ska bo på.
Det ska vara tre-stjärnigt så jag hoppas det är allt vi väntat oss.
Ja just det!
Kom på att mitt pass gick ut precis efter att vi hade betalat för resan...suck!!!
Så har jag tur så får jag den imorgon annars så måste jag punga ut 980:-
för ett provsoriskt, plus 350 :- för det nya som jag beställt.
Där försvann shoppingpengar :( Klantarsel. Tur att jag kom på det
innan jag kom till Arlanda i alla fall!!
My life, My love, My heart, My children
Smög nyss in och kikade på mina små änglar som ligger och sover.
Det finns inget som ger mig sådan sinnesro och som fyller mig med så
mycket kärlek som att titta på mina fridfulla tjejer när dom sover så sött.
Nu har huset tystnat från allt stök, och allt skrik och gap är ett minne blott
Alessia börjar bli stor nu. Hon har lagt på sig lite hull och väger nästan
4,5 kg. Ett stort steg från sina 2,7 då man knappt vågade ta i henne.
Hon var på sitt första läkarbesök idag och imponerade stort på läkarna.
Hon vände sig nästan helt när hon låg på mage och det är ju
fantastiskt med tanke på att hon knappt är två månader.
Men Zarah var också stark. Har fött två starka töser och det känns skönt.
Nu börjar man kunna ana ett leende från henne och jag längtar tills
det börjar hända lite mer i utvecklingen.
Cause let´s face it, dom första månaderna är ju inte så fantastiskt roliga
för dom bara sover, skiter och kräks :)
Vi var på leklandet Lek och Bus med Zarah i måndags.
Vi lämnade Alessia med mamma och pappa hemma i värmen och
långt bort från baciller och bakterier. Stackarn har varit halvsjuk sen
hon kom hem. Inte rätt årstid att komma till världen.
Vi hade grymt kul med Zarah och hon älskade varje stund.
Det kändes bra att få göra något för henne och med henne.
Stackaren har haft det tufft sen Alessia kom.
Två griniga föräldrar som bara orkar med det yttersta och
inlåst i lägenheten med filmer och inga aktiviteter.
Nu är Can pappaledig med henne också så hon måste vara
ifrån dagis och sina vänner.
Hon testar många gränser nu för att få uppmärksamhet så man
känner ju att man är konstant arg på henne och skriker alldeles för mycket.
Tack vare sömnbrist så har tålamodet flugit sin kos och även om man
vet att hon är extra känslig nu med ett nytt barn i hemmet så glömmer
man det i stundens hetta och när allt är över så vill man sjunka genom
jorden pga dåligt samvete.
Alessia har inte varit lika lugn som Zarah var och nätterna har varit tuffa.
Hon kräver mycket mer jobb för ibland kan hon vara så missnöjd så att
man får konka på henne hela tiden och kan inte släppa henne
en sekund utan att hon gråter ihjäl sig.
Ja två barn är kämpigt, och jag som ville ha minst tre :)
Saken är att man glömmer allt jobb och all stress ganska fort
och när Alessia blir lika stor som Zarah så kan jag säkert
tänka mig att skaffa tio till.
Dom är trots allt Guds gåva till livet.....
Playing hide and seek with myself
För ett tag sedan så var jag ute med min dotters gudmor.
Jag unnade mig en heldag ensam och det var faktiskt skönt att komma ifrån
den intensiva miljön som nu existerar hemma med två barn och en
rastlös man som väntar på att komma igång med sitt nya företag.
Vi tog oss till Kista och shoppade och åkte sedan in till stan
för att äta. Och efter det så unnade vi oss att gå till en bar och sitta
och tjattra ett par timmar.
Det var länge sedan som jag skrattade så hjärtligt och det
var länge sedan som jag var mig själv.
För ett par timmar kunde jag faktiskt känna att jag fick tillbaka
den gamla glada Linda som kunde skratta och skämta och inte
behövde koncentrera sig på något annat än att ha kul och på sig själv.
Dom senaste åren har inte varit bra för mig trots att jag fått äran
att bli mamma två gånger. Tack gode gud för det.
Jag inser att jag är en trådsmån från att bli en riktigt bitter människa
och jag måste snabbt fråga mig vad jag kan göra för att lösa detta och
som snabbt som möjligt göra mig av med vad det än är som gör mig till
den tråkiga och bittra människan som jag håller på att bli här och nu idag.
Jag är trött på att vara den där människan som växt upp med massor
av problem, trött på att låta mitt förflutna definiera mig.
Jag vill bara radera allt, släppa taget och leva för nuet och njuta
av dom goda tingen i mitt liv.
Lovelifes today,,,,,
Så länge som mannen och kvinnan har existerat i ett form av samliv
så kan man nog konstatera att relationer aldrig har varit lätta.
Speciellt inte kärleksrelationer.
Det är inte lätt när misär och problem präglar ett förhållande.
Det är inte lätt att veta när man ska gå och när man ska stanna.
Att veta om gränsen är nådd eller om man har orken kvar att kämpa lite till.
Lika svårt är det att veta om relationen liknar en sjunkande båt pga
stressen med jobb, barn och vanliga vardagsproblem eller om det
faktiskt är så illa att kärleken nått sitt slut.
Relationerna i dagens samhälle är tuffa nog att rädda.
Folk har det för jäkligt på jobben och är oftast överarbetade och trötta.
När man väl kommer hem så kommer man hem helt utbränd, slut och grinig.
Barnen skriker och är trötta dom med för att dom lämnats alltör
länge på dagis, hunden behöver rastas, maten lagas, huset städas.
Du ser på dina barn och känner ett hugg i hjärtat för att du försummar dom
och när du väl kommer ha tid för dem så kan det vara försent.
Du tittar på din partner och undrar när det senast var som du gav
henne eller honom en kram eller visade en uns uppmärksamhet,
och du kommer på dig själv att anledningen till att du inte kan minnas
varför är för att ni tagit ut all irritation och stress på varandra dom senaste
åren och varit alldeles för arga på varandra för att ens orka hitta en väg ut från kaoset.
Ni ser på varandra och letar i panik efter den personen som ni än gång
blev kär i. Och ibland vill man bara skrika rätt ut: ÄR DU DÄR????
Så vad gör man?
Går man i hopp om att gräset är grönare på andra sidan eller stannar
man för att man inser att det med all sannolikhet blir samma sak i nästa
relation så fort smekmånaden är över och vardagslivet kickar in.
Ska kärleken mellan två människor verkligen behöva bli
ett minne blott i dagens nuläge?
Ska det komma till den punkt att samhället inte bara styr över
oss som människor utan ska den nu få ta sig in och krossa
hem och familj?
Ny header
Har spenderat mer tid till att lattja med olika headers till mina bloggar
än att faktiskt blogga!
Men den blev lyckad tillslut. Personlig och tilltalande.
Många kulturella symboler.....
Promenad i kylan
Häromdagen så lyckades jag och Zarah med att komma ut på en
långpromenad i kylan.
När vi kom hem så var vi så trötta att vi somnade båda två.
Latmaskarna själva!
Ego-boost
Läste gamla kärleksbrev som jag fått häromdagen.
Ja jag har sparat dom!!!!
Känns trist att kasta och det är ju så länge sedan som jag fick
dom skrivna till mig. Jag var väldigt ung då så det är inget
som jag fått av mitt ex för fem år sedan så jag tycker bara
det är fina minnen.
Och vad är en bättre ego-boost än att läsa kärleksförklaringar
som man en gång i tiden fått.......
Hollywoods otippade par
Gud dom här har hållt ihop i många många år!
Rykten om skiljsmässa har cirkulerat men är dom sanna?
Har ingen koll faktiskt?
Bling bling
Den 25 februari så fyller jag 30 år.
Jag ska ha en stor fest tänkte jag, tillsammans med en annan
tjej och förhoppningsvis min killkompis som också fyllt 30 nyligen.
Jag vill hyra en lokal här där vi bor och jag känner ägaren så
jag hoppas på att få ett bra pris så jag kan arrendera halva hans ställe.
När vi var i guldbutikerna idag så tittade min man på en riktigt
fet bling bling ring och sade att han skulle vilja ge mig en
grym ring i 30-års present.
Normalt skulle väl en tjej bli hysterisk över lite guld och diamanter
men jag är faktiskt inte en bling bling brud så jag tackade nej.
Känns överflödigt med tanke på att jag knappt bär örhängen längre
som brukade vara något som symboliserade mig är jag var yngre.
Har så himla fina smycken och värdefulla smycken i äkta guld
och diamantsmycken som jag fått vid speciella tillfällen.
Men dom ligger bara och dammar så att slösa en smärre förmögenhet
på något jag knappt kommer använda känns trist.
Gör hellre en resa med familjen eller något annat kul.
Can bär inte heller smycken men han har en ögonsten som
han har unnat sig själv och det är hans rolexklocka.
Herregud den är värd en kontantinsats till en lägenhet.
Helt onödigt enligt mig men jag har aldrig haft intresse för klockor.
Men han förtjänar väl en eftersom det också är det enda han bär.
Jag vet vad jag ska pantsätta om jag blick lack på honom
någon gång eller om han skulle göra något riktigt dumt:)
Nej bling bling är nada för mig och när jag ser folk som har
för mycket sånt så kan det kännas som att dom har något och bevisa
och behöver hävda sig själva.
Hade en kollega som bar ett tong guldsmycken runt halsen när hon
jobbade och det så bara komiskt ut.
Charkkläder och så en rappares bling bling på det. Hahahaha!
Det jag skulle tänka mig att unna mig är en ring med
mitt namn i silver.
Men en tatuering står högst på listan just nu!
Dålig service
jobbar med provision och restauranger där ägarna själva står för servicen.
Det verkar vara den enda chansen till bra service.
Herregud Stockholms butiker och restauranger suger verkligen på service.
Mina kunder måste älska mig säger jag bara!
Var i centrum för att handla en present till min vän Christine för
att vi skulle hem till henne och kika på hennes nya lägenhet.
Då var jag inne på Albrekts guld och letade och fann samtidigt en
massa ringar för bra priser.
När jag frågade tjejen som stod i kassan om jag fick pröva
ringarna så snäste hon bara och sa att dom inte skulle passa
mig för mina fingrar var för små. Och jag tyckte ändå att en del
ringar såg ut att vara riktigt små. Vet att jag har smala fingrar och
att jag oftast får specialbeställa om jag ska ha något men jag
kunde väl ändå fått kika.
Sen ville jag ha en lite dyrare ljushållare och bad om att få den
och då säger hon att det är sista och att hon inte hade någon kartong till den.
Då blev min man irriterad så då letade hon upp en till oss vilket betydde
att hon hade en kartong och bara var lat.
Stackars ägare, ha personal som vägrar sälja saker!
Funderar starkt på att ringa och klaga.
Sen var det inte länge sedan som jag var på en libanesisk
restaurang och skulle äta och fick mig mitt livs chock och den
sämsta servicen som jag någonsin bemött.
Servitrisen var så jäkla otrevlig och kaxig och jag ångrar mig
att jag inte sa något och bara gick därifrån.
Men där märker jag att jag har en dold svensk sida ändå för
jag sa inget på plats utan lät hela middagen bli förstörd för att
sedan gå hem och vara bitter och irriterad hela kvällen.
Hade jag sagt något på plats så hade åtminstone dom fått skämmas
men istället blev jag idioten som blev illa behandlad.
På just sånt kan jag vara lite fegis.
Jag ingriper snabbast av alla när det händer något hemskt
men vågar inte klaga när jag får dålig service..hehe!
Dracula
Tvåbarnslivet är fantastiskt!
Det har förvandlat mig till Dracula själv.
Heeeeeeelvete vilka dåliga rutiner vi har fått.
Jag har vänt på dygnet tack vare Alessia och är uppe till
halv 6 på morgonen. Lagom till att Alessia som nu faktiskt sover
på nätterna, vaknar och vill bli underhållen.
Hon nöjer sig minsann inte med att ligga och mysa i ens famn
utan hon vill att man ska skutta runt med henne och göra en
sightsing i lägenheten.
Zarah som nu också är hemma för att Can har tagit pappaledigt
med henne vägrar sova på nätterna och igår var även hon
vaken till halv sex på morgonen. Hon ska vara uppe med mig och
titta på tv, sen kommer hon på att hon är hungrig och hjälper inte
det så fejkar hon toalettbesök. Själv har man väldigt lite ork
att bråka med henne så det utnyttjar hon till 100%.
Så nu har jag en tre-åring som håller mig uppe till fyra-fem på morgonen
och en nyfödd som vaknar sex på morgonen så ja, allt som allt är
det ca 1-2 timmars sömn som gäller. Sen får man lite småsömn fram
till klockan är 12 men det är värre att vakna med en timmes mellanrum.
Att bli totalt psykad för att man väcks i djupsömnen flera ggr på rad.
Lite sömn = extremt lite mat = ständigt trött = kommer inte
ut och får luft = grinig mamma = mallen för småbarnslivet
Småbarnslivet, can´t live with it, can´t live without it...hahahaha!
